Vad bör Sverige göra i Afghanistan?
Om militära insatser, bistånd och legitimitet

Vilka skiljelinjer finns i svensk utrikespolitik?
Afghanistan står och vacklar. Utvecklingen är förstås omöjlig att förutse, men klart är att talibanerna är långt ifrån bekämpade, säkerhetsläget allvarligt, korruption och fattigdom omfattande och djupgående.

I tre och ett halvt år har Sverige haft en större militär trupp i Afghanistan. Som en del av den internationella fredsbevarande styrkan, under NATO-befäl, finns drygt 400 svenska soldater i landet. Men det svenska engagemanget i Afghanistan består inte bara av militär trupp utan också av bistånd – något som enligt regeringen de närmaste åren också kommer att öka.

I början av november kommer regeringens propositionen om fortsatt svenskt deltagande i ISAF-styrkan. Arena Program, Re:Orient och ABF Stockholm vill i samband med detta stimulera till politisk debatt om vår – och i förlängningen hela Europas – politik gentemot Afghanistan: Vilken betydelse och roll spelar den svenska truppnärvaron i Afghanistan? Påverkar anklagelserna om valfusk i sommarens presidentval legitimiteten i den svenska insatsen? Är svensk trupp under NATO-befäl problematiskt? Hur bör avvägningen mellan bistånd och militära insatser egentligen se ut? Var skiljer sig oppositionen och den nuvarande regeringen åt; kring vilka frågor finns en samsyn?

Med bland andra
Hans Linde, utrikespolitisk talesperson, Vänsterpartiet
Lena Hjelm-Wallén, tidigare utrikesminister, Socialdemokraterna
Staffan Danielsson, försvarsberedningen, Centerpartiet
Karin Enström, ordförande försvarsberedningen, Moderaterna
Torbjörn Pettersson, generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén

Mikael Olsson, till vardags i SR:s Konflikt, leder samtalet.

Välkomna till höstens avslutande utrikespolitiska samtal!

ABF Stockholm i samarbete med