Jordbävningskatastrofens Haiti
Haiti har drabbats av en av världshistoriens svåraste jordbävningskatastrofer. Mellan 100 000 och 150 000 personer har omkommit, och åtskilliga haitier har skadats, lemlästats eller drabbats av psykiska trauman. Risken för epidemier är överhängande. Infrastruktur som bostäder, el- och vattenförsörjning, vägar, broar och kommunikationer, avfallshantering etc har slagits sönder. Förstörelsen i huvudstaden Porte-au-Prince, som har landets enda fungerande flygplats, är enorm.

Behoven av stöd från internationella samfundet till humanitära insatser och återuppbyggnad är enorma. Haiti, ett av världens fattigaste länder, var en svag statsbildning redan före jordbävningen och har nu försvagats ytterligare. Vid utbrottet av jordbävningen fanns ingen fungerande nationell eller lokal beredskapsorganisation för katastrofinsatser. Det tog flera dygn att komma igång med sökande efter överlevande.

USA var snabbt på plats med insatser som kritiserats för att ha haft alltför starka militära inslag framför civila åtgärder. EU visade sig tyvärr än en gång vara en senfärdig koloss på lerfötter som utmärktes av bristande samordning i fråga om hjälpinsatser. Under seminariet beskrivs och analyseras landet Haiti samt behandlas behovet av humanitära och andra biståndsinsatser.

Medverkande:
Per Byman
chef för Sidas humanitära verksamhet

Mats Lundahl
Haitikännare, professor i utvecklingsekonomi, Handelshögskolan, Stockholm